fula fotbollsspelare

Egentligen borde inte den här bilden ligga på den här bloggen. Den förtjänar tamefan en egen blogg. Den är ju så otroligt rolig att man inte kan sluta skratta åt den.

En snabb brief om vad bilden egentligen handlar om:
De tre Bayern München-spelarna Miroslav Klose, Luca Toni och Franck Ribery står i läderbyxor och alldeles för stora ölglas.

Till vänster står Miroslav Klose; mannen som är känd för att kunna nicka och även innehavet utav en riktigt dassig frisyr. Att han är tysk och är ful gör väl inte saken bättre. Klose lever upp vart fjärde år då det är VM och passar då på att smälla in fem baljor för att sedan återvända till den pissiga medelmåttighet som passar honom så mycket bättre. Visst, han lirar i Bayern, men dom är fortfarande ett riktigt osympatiskt lag som styrs med järnhand utav Franz "alla lag utom Bayern München borde förbjudas och jag mutar domare för att vi och Tyskland ska vinna" Beckenbauer.  Som tur var verkade Franz checkar ha saknat täckning förra säsongen och laget bara lyckades ta sig till en fjärdeplats i ligan. Detta har de firat med att köpa in alla dessa lirare för diverse miljarder. Dåliga förlorare är vad ni är Bayern.

I mitten står den italienska baben Luca Toni. Som egentligen är för bra och för snygg för att vara med på denna bild. Men han ger ändå bilden en ny dimension på något sätt.

Till höger har vi scarface, Franck Ribery. Killen är en otroligt skön lirare som fick halva fejan uppskavd i en bilkrasch i unga år. Min fråga är därför: Varför inte lira i ett lite mer värdigt gäng än Bayern München, Franck? Du förtjänar en bättre klubb och resten av klubbarna i Europa (förutom Man U, Milan, Juve och Valencia) förtjänar dina tjänster. Kom till Spaniens östkust och börja lira i Villarreal vetja! Där kan man äta god paella och skratta åt Valencias patetiska uppenbarelse.

De tre Bayern-lirarna verkar fira oktoberfest och ser ut att ha riktigt trevligt. Jag vill dock inte tänka tanken på en berusad Klose. Skulle kännas ungefär lika välkommet hem till mitt hus som en välsignelse utav Helge Fossmo.

Och nej, jag har inte slutat skratta åt bilden än.

// Kakan